Här ligger du och sover efter bus och lek på Brämön. Du såg verkligen upp till Oliver och ofta låg ni tätt intill varandra och sov. Han blev bara fyra år, en så fin vovve och halvbrorsa till dig. Här är du bara 5 mån och tassarna är fortfarande så där mysigt stora och klumpiga. Det är så skönt att prata med andra hundägare, som har eller har haft en hund så nära som jag hade dig. Som en familjemedlem och bebis. De förstår verkligen, hur mycket man saknar och hur ont det gör att mista sin vovve. Tiden läker inte alla sår, man vänjer sig och man vänjer sig vid att du inte finns här men saknaden kommer alltid att finnas kvar..

Ja som jag har skrivit ville du vara med överallt : ) så när vi skulle måla skulle du också vara med och busa. Här var du lite hantlangare med pensel : ) Idag gick jag en lång snabb promenad när jag kom hem, men det känns så konstigt att gå på de vägar som du och jag har gått ihop under 16 år, själv. Så vemodigt. Och när ljuset och våren som börjar komma lite smått så känns det så konstigt att inte ha dig här. Du var så levande, klarade alla sjukdomar och krämpor så du kändes nästan odödlig..Jag saknar glädjen med dig, skratta åt dig och med dig när vi busade.

Saknar så att krama dig och borra in näsan i din mjuka goa päls. Du var så vänlig, vän och försynt..så snäll och samtidigt full med bus och glädje och hade en enorm envishet. Det fanns ingenting negativt med dig. Och när jag tänker tillbaka på att det ibland var slitigt att hämta och lämna på dagis, att man var låst så skulle jag inte tveka en sekund om att ha det så igen med dig..all glädje uppfyllde det..

Jag har så många fina bilder och filmer på dig vännen, här är du tre, fyra år, i din piggaste ålder, bästa skrev jag som rubrik , du hade många bästa åldrar. När du var bebis och full av bus, när du var som här fyra år, otroligt pigg men började bli mera klok och förståndig, och när du var elva , tolv år när du förstod så mycket, så klok och duktig men fortfarande så pigg och glad. Du hade ett väldigt bra liv ..jag kan inte skriva tillräckligt om hur mycket jag saknar dig. Nu har jag bara bilder, filmer , hårtussar och alla underbara minnen med dig kvar . Jag glömmer dig aldrig älskling.

Plutten , du hade en stor alldeles egen tomt. När jag var ute och fixade där kom du ut , klippte jag gräset la du dig helst så nära det bara gick. Du ville vara med, nära där det hände saker och nära mig. Du blev nästan 16 år och jag vet att du kämpade för min skull på slutet..vi hade verkligen ngt speciellt ihop du och jag. Min älskade Morris

På bilden längst ner är du inte gammal..vilken tur vi hade som valde just dig..Idag såg jag två av dina dagiskompisar på promenad när jag körde hem. Det räckte för att tårarna skulle komma igen, jag brukar ju alltid hämta dig efter jobbet. Min lilla vovve, du var så älskad , av många.

Min fina lilla kille, här lufsar du vid dagis. Du har varit en fast punkt i mitt liv så länge, som bara stod för glädje.

Imorgon har det gått tre månader sen den värsta dagen i mitt liv. Många tycker nog att nu borde jag väl ha kommit över det, men de bryr jag mig inte om. Du betydde så mycket för mig och det gör så ont att aldrig mer få träffa dig.

  www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html

Men jag gråter varje gång jag ser den här..

16 underbara år fick jag med dig gubben, du var den finaste hunden man kan tänka sig. Jag glömmer dig aldrig..