Tänder ett ljus för en väns springertjej som blev en ängelhund inatt. Hon fick inte leva lika lägge som Morris och jag vet hur fäst hon var vid sin vovve och hur ledsen hon är just nu. Det är svårt för andra att förstå vilken sorg det är. Som en kollega sa till mig en gång, känns som att hjärtat slits ut kroppen..

Jag tänker på dig just nu Maggan..förstår att det är tufft..de är ju verkligen ens älsklingar <3

En riktig snögubbe, du drog oss på skidor och älskade att springa fort. Du skulle bara vara först och förbi alla i spåret. Det var så mysigt att ha dig i närheten. När du var hemma kunde du bara komma förbi mig ibland, putta på mig med din nos för att bara säga hej, här är jag. Och jag kommer ihåg hur du sprang i full fart i snön, rullade runt och sen skuttade upp för trapporna hemma. Hela du lyste av glädje.

Tiden går, jag vill minnas den där tiden när du var så pigg, busig och skuttade omkring. Den sista kvällen och tiden sitter så hårt kvar på näthinnan. Allra sista kvällen. Det var den värsta dagen i mitt liv. Jag pratade med en kollega häromdagen och hon hade varit hos veterinären med sin hund och sett en person där komma ut med tomt koppel.

Min kollega började storgråta när hon kom till bilen berättade hon, för hon blev så påmind om sin hund, fast det har gått sex år sedan han gick bort. Ja man måste nog ha upplevt det för att riktigt förstå, förstå hur nära man kan vara en hund. Du var min bebis. Älskade lilla skrutt. Tillvaron hemma i mitt hus blir aldrig sig likt igen när du inte finns här, det var en sån glädje, ett liv som gick omkring här.

http://www.youtube.com/watch?v=K31M5Erp1OM&feature=player_detailpage

Älskling, det är så tomt utan dig...