I 16 år var du min följeslagare, du följde mig vart jag än gick. Var jag i köket kom du dit och gick jag iväg en stund så var det tråkigt att vara själv och då kom du tassandes efter. Till och med när du började höra dåligt så nog hörde du när jag öppnade kylskåpet eller höll på med matpåsen. Direkt var du där..På sommaren kom du och satte dig bredvid mig om jag åt glass och tittade på mig de där ögonen som man bara smälter..och det är klart att du fick smaka..Lilla gubben du är så otroligt saknad och jag tänker på dig varjde dag. ´Du spred så mkt glädje och bus och jag har skrattat så mycket åt alla hyss och bus du har gjort..