Nu när det är vår och snart sommar så saknar jag dig ännu mer..Här på balkongen satt du ofta med mig när jag åt middag en sommarkväll eller bara mös i solen. Jag glömmer heller aldrig när jag hämtade dig från dagis. Det var så mysigt att efter en lång tuff dag på jobbet se dig känna igen mig redan på 50 meters håll och bara sprudla av glädje.

Nu när man kommer hem känns det så tomt. Jag tänker tillbaka ibland på hur jag kämpade med och för dig sista tiden. Jag simmade med dig nästan varje dag för att du skulle klara ditt lilla ben lite bättre och kunna gå. Jag var så rädd för den där hemska dagen som jag visste skulle komma men som jag hela tiden sköt framför mig. Jag fick 16 långa år med dig och i varje vrå hemma finns så mycket minnen av dig. Så mycket glädje. Älskade lilla gubben, du var så fin, så snäll och vän och så full av liv.