Här ligger du och sover efter bus och lek på Brämön. Du såg verkligen upp till Oliver och ofta låg ni tätt intill varandra och sov. Han blev bara fyra år, en så fin vovve och halvbrorsa till dig. Här är du bara 5 mån och tassarna är fortfarande så där mysigt stora och klumpiga. Det är så skönt att prata med andra hundägare, som har eller har haft en hund så nära som jag hade dig. Som en familjemedlem och bebis. De förstår verkligen, hur mycket man saknar och hur ont det gör att mista sin vovve. Tiden läker inte alla sår, man vänjer sig och man vänjer sig vid att du inte finns här men saknaden kommer alltid att finnas kvar..